Den senaste månaden har det varit agilitytävlingar tre helger i rad så det har varit en intensiv och rolig tid. Nu är det inga fler tävlingar förrän i november och det känns väldigt trist att den här agilitysommaren är över men samtidigt lite skönt att hinna träna annat också. Eftersom jag inte har uppdaterat bloggen som planerat så tänkte jag göra en sammanfattning av tävlingarna, mycket för att jag ska ha något att titta tillbaks på. 🙂
Det visade sig att Daisy var en oväntad liten stjärna, när vi pratade om att samla pinnar i början av sommaren så skrattade jag bara åt att hon skulle klara av en bana felfritt. Hon var inte självständig alls, hade ingen koll på handling och var inte särskilt snabb men hon har blivit mycket bättre på kort tid och har verkligen fått fart i små benen. Och konsten att samla pinnar verkar vara att ha en lagom snabb hund som man hinner med och som inte är galen i agilityhinder! Tweet är bättre än Daisy men också mycket snabbare och känsligare, och hinner jag inte visa rätt så diskar hon sig snabbt eller missar och river hinder.
Första helgen var det tävlingar i Luleå och Daisy började i spöregn med ett felfritt lopp i agilityklass som blev till vinst och pinne, hennes första pinne och husse var jättestolt. 🙂 Hopploppet rev hon första hindret och det var inte första gången det hände, hon har inte riktigt koll när hon startar så efter det fick det bli flygande starter på tävling även om jag fick springa som en galning. Ofta håller jag andan under loppet eftersom hon gärna tar av långt innan hindren och det känns som tur att hon inte river mer. Men vi går just nu en hoppteknikskurs så att hon ska förbättra sin teknik lite. 🙂 Söndagen fixade hon en pinne och vinst i hoppklassen också. Både hon och Tweet hoppade av gungan, det är inte likt henne men den tog väldigt lång tid på sig att åka ner så det verkade som att båda tog det för balansbommen. Men Tweet fick sin andra pinne i hoppklassen och gjorde ett fint lopp i agilityklassen förutom gungan.
Andra helgen var det hemmatävlingar. Jag satt som hinderfixare i klass 3 och det var kul att få se alla ekipage och verkligen titta, annars blir det lätt att man yrar iväg. Tweet fick sin sista pinne i agilityklass 1 och vann klassen. Söndagen valde jag att flytta upp henne till klass 2 för att få testa på det, mitt mål var att komma ihåg banan och det gjorde jag. Hon rev flera hinder, vi har inte tränat så mycket alls på 60-höjder, men det var så mycket roligare än klass 1. Daisy fick tre pinnar på fyra lopp under helgen och blev uppflyttad till klass 2 i hopp. Det kändes helt overkligt eftersom hon nollade sitt första lopp bara helgen före det. Jag hade svårt att tro att hon skulle kunna fixa en klass2-bana men jag flyttade i alla fall upp henne till nästa helg.
Sista helgen åkte vi till Kalix. Jag och Tweet hade varit på kurs i Östersund och kommit hem på natten så vi var båda trötta, ingen bra kombination eftersom hon blir smått galen när hon är trött och drar in i alla tunnlar hon ser. Det blev inte bättre av att hoppbanan hade långa raksträckor blandat med klurigheter som man var tvungen att vara på plats för att hinna visa rätt, jag hade inte en chans. Jag ville så gärna ha den där sista pinnen för att slippa dessa hemska banor, och på söndag var det en bättre bana och hon fixade ett nollat lopp och vinst äntligen! 😀 Agilitybanorna var ganska svåra och vi diskade oss ordentligt. Daisys debut i klass 2 gick felfritt och hon fick en pinne, det var många nollade lopp men hon blev tvåa. Det var så kul att se att tiden faktiskt räcker till, hon är snabbare än jag tror att hon är och hon slog till och med en sheltie som jag trodde att hon inte skulle ha en chans mot. Men den sista agilitypinnen i klass 1 ville hon bara inte ha, efter ett felfritt lopp river hon sista hindret, säkert pga slarv när jag redan tyckte att vi var klara. Söndagen missar hon sista slalomporten i ett annars felfritt lopp. Det hade varit skönt att ha båda hundarna i samma klasser men det är bara fortsätta kämpa om den där sista dumma pinnen. Sommarens mål att få uppflytt till klass 2 med Tweet är i alla fall uppnått. Daisy hade jag inte några förhoppningar med den här sommaren men nu tränar vi vidare för att försöka få till handlingen också och det känns mycket roligare när hon faktiskt har en chans! 🙂 Tweet kämpar med att lära mig timing och tydlighet så vi har mycket att träna på till november!
