Nu när vi passerat klass 1 i lydnaden så är vi tillbaks i grundträningen, det är både roligt och traggligt. Men roligast är ju oftast när det börjar likna färdiga moment och det går att kedja ihop några vettiga saker, därför jobbar jag nu med att stoppa mig själv från att försöka gå för fort fram innan jag är nöjd med delarna och det är svårt! Jag har en ny träningsbok och jag har lyckats planera alla pass (kanske inte riktigt hållit mig till dem alla gånger) och skrivit utvärdering efter passen, det är första gången jag lyckas med att faktiskt göra det även om jag försökt många gånger. 😀 Jag har lagt upp en 2veckors-planering av vad jag ska fokusera på och väljer några saker varje gång, målet är att vara klar för tävling till Bodens tävling i juni och är vi klara innan dess så är det en bonus.

Idag var vi och tränade men det kändes inte som att vi hann med så mycket, men bockade av några av sakerna. Kort platsliggning med lekande hund i närheten som störning, hon satte sig upp en gång, tror att det var för att hon inte såg mig bakom lekekipaget, men annars låg hon kvar. Tränade sitt efter hoppet med en target och utan hopp, hon kan sitt på avstånd men nu tränar vi sitt trots hög aktivitetsnivå även om jag inte tror att hon går upp så mycket på en tävling så vet man ju aldrig. Jag sätter igång henne med en pipleksak innan jag skickar henne och vi lyckas väl till 50%, när hon är för mycket uppe i varv så lägger hon sig istället men i början gjorde hon det varje gång så det går framåt. 🙂 Vi tränar också framåtskick inför rutan, utan ruta än så länge. Svårigheten för henne är att springa rakt ut, hon gör gärna en båge ut till vänster när jag skickar henne så idag tränade vi med ett fotbollsmål på vänster sida så hon inte kunde svänga ut. Bågen kanske försvinner när jag lägger till en ruta att sikta på men rutan finns inte med på den här planeringen så det får jag inte testa än. 😛 Men hur som helst så vill jag inte ha med det skräpbeteendet i rutan så det är lika bra att försöka träna bort det innan vi kommer dit. Lite vänstersvängar hann vi också med, fritt följ förbi koner och förbi fotbollsspelande sambo med barn, inget som fanns med på planeringen men det är ju bara att passa på när det finns där. Det råkade också smyga in lite agilityträning med cirkelarbete mitt i allt.

Daisy fick också passa på att köra lite cirkelarbete nu när vi var på stora ohalkiga ytor, hon är som en liten snigel när vi kör hoppkombinationer så jag ska försöka få upp farten utan hinder först och idag hade hon bra fart för att vara hon. 🙂 På kvällen hann jag också med ett litet pass med lydnadshopp med Tweet, vi ska träna på uthopp och att hon ska fortsätta framåt efter hindret. Det går inte riktigt ihop med agilityn där hon ska tillbaks till mig efter ett hinder om jag står stilla och det känns så fel att göra precis tvärtom, hoppas att skillnaden på hindrens utseende och rutinerna ska göra att det inte smittar av sig till agilityn, har också använt en target efter hindret för att det ska bli en tydlig skillnad. I början ville hon vända tillbaks direkt men i slutet hade hon bra fart framåt även utan target. Eftersom det gick så bra kunde inte låta bli att testa lägga på ett sitt även om jag inte får sätta ihop det än (innan hon kan sitt i hög aktivitet också) men som tur var gick det bra. 😛 Nu när jag skriver ner allt vi gjort så hann vi nog ändå med en hel del även om det inte kändes så då!

Förra helgen gjorde Tweet debut i lydnadsklass 1. Jag anmälde henne för att ha ett mål att träna mot och för att jag ville komma förbi klass 1 så fort som möjligt så vi kunde satsa på att träna inför klass 2 som har mycket roligare moment. Men några veckor innan tävlingen tränade vi utomhus i en stökig miljö för första gången sedan i höstas och jag upptäckte att den miljön var mycket svårare och hon tappade ganska mycket fokus och kunde plötsligt nästan ingenting, och det var ju inte särskilt konstigt men jag hade liksom glömt bort den detaljen. Jag upptäckte också att vi hade skyndat på träningen för att bli tävlingsklara och blivit mindre noga med grunderna och detaljer och det kändes inte bra. Med en dålig magkänsla åkte vi i alla fall med tanken att vi bara är med om det känns bra och hon tycker att det är kul. Det var hon så vi körde och det gick långt över vad jag hade förväntat mig. Hon hade fokus hela programmet, gjorde det mesta rätt och hade en jättebra attityd. Platsliggningen och tandvisningen gick bra och hon fick 10or
Linförigheten gjorde vi lite missar och jag hade något för mig som gav dubbelkommando, hade varit bra att ha det på film! Vi fick en 8 på det.
På läggandet och ställandet fick vi en 9a och 8a för dubbelkommando, jag gjorde något med kroppen igen. Inget som jag är medveten om att jag gör så jag måste börja filma träningar så jag vet vad jag gör! 😛 Hon har länge haft stora problem att göra rätt sak på rätt kommando eftersom det går snabbare att bara gissa, men vi har jobbat mycket på det och nu har hon äntligen börjat lyssna lite bättre så jag var glad att hon klarade att skilja på dem!
På inkallningen så följde hon med när jag gick så jag fick sätta henne igen, det har hänt förut så det var något jag visste att vi behövde träna på, att kedja fotgående följt av sitta kvar, men det har vi såklart glömt bort att träna på! Men resten gick fint och vi fick 9,5.
På apporteringen så släppte hon den precis när de sa att jag fick ta den så vi fick en 7a. Också något vi inte tränat så mycket, att hålla i den längre stunder innan jag tar den. Jag var osäker på om hon skulle ta den alls eftersom nya saker kan vara lite läskiga att sätta i munnen men den delen fungerade.
Hoppet fixade hon fint och fick en 10a. Och en 8,5 på helhet med avdrag för mina konstiga kroppsryckningar. 🙂
Det mesta som blev fel var alltså mitt fel och brister i träningen så jag är jättenöjd och glad att vi åkte trots allt! Nu ska vi sätta igång med den roliga träningen så vi kan starta i 2an någon gång, vi har inte hunnit träna så mycket lydnad men nu känns det mer motiverande!

Lite bilder från dagen tagna av Therese Selberg

I söndags åkte jag och Tweet till Piteå för att gå på kurs för Sofia Edlind som tävlar lydnad i landslaget. Vi missade lördagen eftersom jag själv höll kurs då men en dag var bättre än ingen! Jag funderade ganska mycket innan vad jag ville utnyttja tiden till att träna på men det är svårt att välja eftersom vi fortfarande är ganska i början av träningen och det finns så mycket som behöver tränas på, men jag ville helst prioritera det vi har kommit en bit med och fastnat lite på så prio ett var signalkontroll som Tweet verkligen kan ha problem med. Vi började dagen med att träna kedjor och vi fick bestämma varsin kedja på 3 moment. Jag valde inkallning (för att få igång henne med lite fart) – kort fritt följ (för att få in ett ”tråkigare” moment i mitten – läggande under gång med belöning efter jag gått ifrån henne. Det blev en väldigt bra tävlingsträning för oss eftersom vi fick börja med det i en lokal vi aldrig varit i och nya hundar utan att träna så mycket innan. Jag var ungefär lika nervös som på en tävling, det är konstigt hur otäckt det kan vara att ha lite publik! Och jag hade ingen aning om hon skulle kunna något alls eftersom vi tränar på samma ställe jämt. Men det gick över förväntan. Inkallningen klarade hon bra, även fritt följ men när det blev läggande så fick jag upprepa kommandot två gånger innan hon la sig så där fick vi veta en sak vi behöver träna på. Hon hade fin attityd och jag är nöjd med hur det gick i övrigt. Det vi behöver träna på är att kedja ihop läggandet efter ett fritt följ eller något annat då hon troligtvis fastnade för mycket i det hon gjorde innan vilket är hennes genomgående problem. Vi testade samma kedja igen men gjorde läggandet lättare genom att jag gick baklänges istället och då la hon sig direkt. Det brukar normalt inte vara något problem med läggandet men i en kedja så blev det svårt och det gäller ju alla moment så nu ska vi börja sätta ihop massor med kedjor! 🙂

Efter lunch fick vi träna på valfritt och då började vi med signalkontrollen. Hon vill ibland gärna göra allt väldigt fort istället för att stanna upp och lyssna på det jag säger och jag är rädd för att det på tävling lika gärna skulle bli cirkuskonster mitt i momenten och det ger nog inga gullighetspoäng. 🙂 Skulle ju kunna göra så att vi inte tränar något annat innan tävling men det vill jag inte, tar hellre tag i det och tränar tills hon kan det. Och tränat har vi gjort ganska mycket och ibland lyssnar hon jättebra men andra gånger inte alls utan upprepar bara samma (fel) beteende om och om igen och det kan vara något så enkelt som ligg som blir till snurrar eller fot. Jag har testat olika sätt att fela henne, antingen retas med belöningen eller pausat ett tag och något hon är bra på är i alla fall att fortsätta försöka med rätt attityd, dock blir det sällan rätt trots det och det verkar mer handla om dagsformen eller aktivitetsnivån. 🙂 Jag började med att testa några olika kommandon och då gjorde hon helt rätt. Sofia föreslog att jag skulle vända ryggen till och sedan säga sitt, hon satte sig fint några gånger, sedan sa jag istället ligg och hon satte sig fint igen så där fick jag ännu en detalj på vad vi behöver träna på. Att upprepa samma sak några gånger och sedan ge ett annat kommando när hon börjar gissa istället för att bara blanda kommandon. Jag ska också testa att få en lugnare attityd när hon gör fel men vill samtidigt att hon lär sig lyssna även när hon ligger på en hög nivå. Ett annat tips träna lite diskrimineringsträning, att tex skilja mellan olika godissorter. 😛 Fortsättning följer…

Vi hann också med lite apportering, problemet jag hade är att hon lätt börjar dra i apporten (som just nu varit en tuggknut) och då inte kan sitta kvar och fortfarande har ganska lätt för att bli för låg när det blir fel och av den anledningen har jag inte heller tränat så mycket. Fortfarande lite rädd för apportering 😛 Vi hann jobba med det lite någon dag innan kursen då jag bytte till en slang men hon ville gärna spotta ut den. När jag skulle visa hur hon gör så hade hon tydligen förstått vad jag var ute efter för då höll hon den stadigt utan att spotta ut eller resa sig med lite hjälp av omvänt lockande. Jag kunde också släppa den och ta tag igen så det blev inte så mycket fel att visa upp, bara att träna vidare. Vi har tränat ett pass efter det och återgått till tuggknuten och hon håller även den fint nu, en smart liten hund och ibland går det fort framåt bara man tar tag i det! 😀

Dagen avslutades med gruppmoment. Vi körde hela momenten med ingång på plan, först sitt i grupp och sedan platsliggning, men jag körde med ligg båda gångerna eftersom vi inte tränat sitt. Hon låg fint och stadigt båda gångerna, lite kan hon kolla runt så vi kommer träna in hakan i marken lite senare men så länge vi tävlar i ettan så får det bli vanligt ligg. En jätterolig dag och åkte hem med ny inspiration vilket är en av anledningarna att det är så roligt att gå kurs! Jag säger jämt att agility är så mycket roligare än lydnad men ändå så blir det alltid lydnadskurser framför agilitykurser så jag undrar om det verkligen stämmer. Eller så beror det på att jag vet någorlunda vad jag gör där medans jag har grymt dålig koll vad jag gör på agilityplanen så jag vill undvika att skämma ut mig. 😛 Lydnad är hur som helst himla skoj också!

Med oss hem fick vi som vanligt också en leksak, den här gången i kaninskinn 🙂

Jag och Tweet har spenderat fyra dagar i Fjugesta på lydnadsläger med Fanny Gott och Thomas Stokke. Det är en lång bit att åka för att gå på kurs men jag åker hellre långt för att gå en kurs som jag vet är super och med instruktörer som tränar på ett bra sätt än att gå en dålig kurs då det kan ta ner motivationen ganska mycket. Min första lydnadskurs jag gick med Viggo fick mig att tro att lydnad var trist och att både jag och min hund var odugliga (bästa tipset jag fick till min omotiverade spaniel var att köpa en stryplänk för att förbättra mitt ledarskap :/) så det dröjde några år innan jag fick veta att det faktiskt var kul att träna lydnad om man gjorde det på ett roligt sätt! Nu har jag dessutom en hund som också tycker att det är ganska roligt (men inte lika kul som agility såklart), och efter att ha ägnat lång tid åt att bara öka motivationen med mina andra två så är det mycket roligare med en hund som hänger med även utanför vårat kök. 🙂

Vi har inte kommit så långt med lydnaden eftersom det oftast blir agilityträningen som vinner så vi är kvar på grunderna. Men där vi har fastnat lite fick vi nu lite hjälp och motivation att komma vidare så nu längtar jag hem och träna! Vi har haft olika teman så måndagen tränade vi fotgående och position, jag fick byta plats på min belöning vid fotgåendet för att hon skulle hitta rätt plats och så fick vi rådet att träna djupare ingångar eftersom hon gärna vill börja svänga in rumpan för tidigt. Tisdagen tränade vi apportering och det gick mycket bättre än hemma, jag behöver hålla igång henne med lek hela tiden för att hon inte ska bli för loj, vilket jag tycker att jag har gjort men inte tillräckligt, med ännu mer lek fick hon mycket bättre gripande, så nu ska vi jobba med att hålla hårt oavsett vad jag gör. Onsdagen ägnades åt sitt, ligg och stå. Vi tränade vidare på vårat hoppstå som är väldigt mycket hopp men inte så mycket stå och till slut fick vi till det hyfsat. Vi återkom hela dagen till att vi behöver träna mer stadga, hon tycker om att bjuda på alla möjliga beteenden men är dålig på att stanna kvar i rätt beteende utan testar nya saker om inte belöningen kommer fort nog. Eftersom hon är sån så tycker jag bäst om att träna på nya beteenden och sen kommer vi liksom inte vidare. Men nu ska vi verkligen ta tag i det, är glad att det inte är tvärt om i alla fall! Igår hade vi tävlingsträning, lilla Tweet var lite trött och ofokuserad, jag skyller på henne :-P, så hon var inte riktigt med men vi fick se vad vi behöver träna på! Avslutade med lite uppsitt till fjärren som var lättare att fokusera på, vi satte ihop ligg och sitt vackert och fick några fina uppsitt. Nu är vi trötta och nöjda, det blir en dags vila idag sedan åker vi vidare till stockholm på utbildning i kommunikation och beteende, då blir det Kaspians tur att jobba lite. 🙂